Min Corneliez
- Detta ämne har 1 svar, 2 deltagare, och uppdaterades senast för 1 år sedan av .
-
Inlägg
-
-
Min kärlek, min katt, Corneliez. Somnade in hemma med mig natten den 27|10. Jag hittade denna sida nu idag när jag sökte på support. Corneliez skulle fylla 17 år nästa vecka.
Jag är Tacksam för hur slutet blev, att han fick gå bort naturligt hemma, med mig, i kärlek. Men nu har jag det otroligt svårt, vet inte hur jag ska vara i det. Smärtan är obeskrivlig och jag har mycket tankar om vad jag kunde gjort annorlunda för honom. Jag är en spirituell person men nu har jag tappat kontakten, får ingen kontakt med honom. Känns som att jag har tappat en del av mig själv.
Igår lämnade jag in honom till min veterinär. De la honom i en vit kista. Nu ska han till en gård, ett par som har ett krematorie där. Det är viktigt för mig med processen. Att han får en individuell kremering och att jag sen får hämta hans aska. Allt är precis som jag ville och ändå är helt utom mig av smärta och vet inte hur jag ska klara det riktigt.
Tack, Emma -
Hej Emma!
Vi är glada att du hittade till oss på Djurfrid. Först och främst vill vi beklaga av hela vårt hjärta förlusten av din fina Corneliez. Att ni fick 17 år tillsammans är en underbar gåva och ett bevis på den kärlek ni delade.Att förlora en nära fyrbent vän är smärtsamt och det är normalt att känna sig frånkopplad. När den värsta chocken har lagt sig kommer du att känna närvaron av honom igen i ditt hjärta.
Ta din tid att sörja och minnas de fina stunderna. Var snäll mot dig själv under denna svåra tid och gör en fin minnesplats där du kan få tröst och styrka.
Många kramar från oss på Djurfrid.
-
- Du måste vara inloggad för att svara.