Världens äldsta djurkyrkogård
Djurgårdens Djurkyrkogård
Ett stenkast från Stockholms centrum, gångavstånd från Djurgården och Skansen samt granne med Ladugårdsgärde, hittar du Djurgårdens Djurkyrkogård. Mitt i ett skogsparti öster om Kaknästornet och norr om Kaknäs ängar nära Värtan ser du plötsligt gravar av olika slag. Det finns ”riktiga” gravstenar blandat med naturstenar, inplastade teckningar, växter och lyktor av olika slag. Det vilar ett lugn över platsen samtidigt som den ger energi och inspiration till de djurägare som valt att begrava sina djur här. Här vilar inga ouppklarade affärer eller arvstvister. En plats med goda energier, en plats för verklig kontemplation.
August Blanches hunds grav
På Djurgårdens Djurkyrogård har man begravt djur under nästan 150 år. Detta gör den till världens äldsta begravningsplats för djur. Det märkliga är att de flesta inte känner till att vi har en djurkyrogård i Stockholm från 1879.
Allt började med att Staden skulle dra fram en väg över Hunden Neros grav på Östermalm. Nero hade tillhört en av den tidens stora berömdheter i Stockholm, nämligen August Blanche. Nu blev människor upprörda. Det skrevs i tidningarna om hur fruktansvärt okänsligt det var att dra en väg över den store August Blanches hunds grav. Kanske den första massmediala stormen i Sverige. Nu beslutade sig myndigheterna för att flytta kvarlevorna ut till Hundudden och att samtidigt anlägga en begravningsplats för stockholmarnas husdjur.
Sedan 1995 arrenderas marken av Stockholms Kennelklubb som anlitat Kurt Andersson som värd för djurkyrkogården sedan två år tillbaka. Tidigare sköttes denna syssla av Erik Vesterberg 1995 – 2020.
4000 djurgravar
Nu finns här cirka 700 aktiva gravar. Några är familjegravar med upp till tio urnor. Här finns hästar, hundar, katter, kaniner, fåglar, hamstrar, marsvin, sköldpaddor, varaner, miniigelkottar och till och med en kråka. En försiktig beräkning är att det sedan 1879 på dessa 12 000 kvadratmeter begravts ungefär 4 000 djur. Detta gör antagligen platsen till världens största djurbegravningsplats.
På djurkyrkogården har många fantastiska djur begravts. Hästen Don Juan som i Bergmanfilmen Sjunde inseglet bar fram Döden spelad av Max von Sydow. En annan känd häst är polishästen Utter som det skrivits tre böcker om.
Här finns många husdjur som lärt sina mattar och hussar hur man tar hand om sina fyrbenta eller befjädrade vänner. Det har skapats många manifestationer över den villkorslösa kärlek som råder mellan människa och djur. Platsen är ett monument över djurens bidrag till människan. En stor fråga är om mänskligheten funnits till utan hjälp från djurens sinnen och lojalitet.
Världens äldsta och största djurkyrkogård ligger på Djurgården
På Durkyrkogårdens hemsida finns information om kostnader och annat i samband med djurbegravning.
Kurt Andersson är värd för djurkyrkogården och ser tillsammans med kunderna ut begravningsplatser och dessa bestäms utifrån djurets karaktär. Ett dominant djur ska naturligtvis vara begravt centralt, ett djur som vill ha koll ska ligga med utsikt över begravningsplatsen, ett djur som älskar sol ska ha en solig plats och så vidare. Det är viktigt att hussar och mattar känner att här hade min hund trivts att vara.
En bieffekt av detta förfarande är att det inte finns några raka gångar mellan gravarna. Det finns inte heller några staket. Tanken med det är att fria djur behöver inga gränser. Döda djur är fria.
Familjedjurgravar
Ett annat signum är att vi aldrig har bråttom. Det kan ta dagar att se ut den optimala platsen. Det kan ibland ta år att skilja sig från urnan. Då skjuter vi upp begravningen. Det är inte så ovanligt att människor har samlat på sig flera urnor under åren. Då blir det fina familjegravar.
När det är tid för begravning så sätter vi ner urnan och gör i ordning graven. Vi lägger på en extra säck med jord och djurägarna pyntar med blommor, lyktor, stenar mm. Därefter börjar ceremonin. Djurägarna och deras inbjudna gäster berättar sina finaste minnen av det döda djuret. Kurt berättar om djurens stora betydelse för mänskligheten. Därefter läser han Franciskusbönen. Kunden lämnas ensam vid graven.
Har vi gjort rätt
Värden blir ofta uppringd av djurägare som behöver hjälp med att ta det svåra beslutet att avliva sitt djur. ”Känner du till någon veterinär som ger sista sprutan i hemmiljö”. Andra vil veta om de gjort rätt, ”Hade vi kunnat vänta en månad till”. Värden brukar berätta att facit har vi inte för att se att vi gjort fel, utan för att visa hur vi gör rätt nästa gång.
Många besöker sina gravar. Här kan man möta andra som mist sina älsklingar. Man behöver inte förklara varför man sörjer ett djur. Här vet alla hur det är att mista en älskad vän och hur djup den sorgen kan vara. För dem som inte har en grav att gå till finns det ett altare där man kan tända ett ljus, ställa en blomma eller på annat sätt hedra sitt djur.
Bakom altaret finns även en minneslund där askan sprids, oftast i form av ett hjärta direkt på marken
Alla djur har en historia
För cirka 20 år sedan var två kvinnor och matade fåglar invid en kyrka på Östermalm. Plötsligt upptäcker de en kråka som inte kan flyga. De tar kråkan till sitt hjärta. Nu går de dit flera gånger i veckan och matar denna kråka. Efter ett drygt halvår hittar de kråkan död. De kontaktade dåvarande värden Erik Westerberg på Djurgårdens djurkyrkogård som såg till att den fick en grav bland andra älskade djur. Och tänk, den finns fortfarande kvar och dess historia berättas än.
När du är på Djurgårdens djurkyrkogård, passa på att prata med värden så kanske han berättar fler historier om de fantastiska djuren.
