Denna sorg

  • Detta ämne har 0 svar, 1 deltagare, och uppdaterades senast för 1 vecka av Matte.
  • Författare
    Inlägg
    • M
      Matte

      Jag smeker din nos med fingertopparna på fotot, följer konturerna av ditt öra, kliar dig på bringan och försöker klappa dig på huvudet. Tårarna rinner. Du är inte här längre och det gör så ont. Vi var två och jag är ensam kvar. Jag stretar vidare, vilsen. Du var glad och tolerant. Jag mer allvarstyngd och snarstucken. Du älskade alla. Jag älskade dig… Sorg är kärlek som inte har nånstans att ta vägen, läste jag. Så är det nog.

  • Du måste vara inloggad för att svara.