Ingrid viger sitt yrkesliv till djur

Ingrid Ekelund arbetar som legitimerad Djursjukskötare på Mörnes Veterinärklinik i Asmundtorp. Hon har arbetat inom djursjukvården sedan 1991 och tycker fortfarande att det är lika roligt att gå till jobbet varje dag. Hon ser sitt arbete som en kombination av arbete och hobby.

”Jag arbetade som undersköterska då jag fick chansen att prova på arbetet som djursjukvårdare, som det hette då. Det började som ett graviditets-vikariat men övergick så småningom till en fast anställning. Valet att byta arbete har jag aldrig ångrat”, berättar Ingrid

Ingrid berättar att ett stort djur-intresse är anledningen till hennes yrkesval. ”Det är en treårig högskoleutbildning men jag gick den långa vägen. När kravet på legitimation infördes 2014 gavs vi, som arbetat heltid längre tid än 6 år, möjlighet att dels göra en tentamen, dels genomföra en mängd arbetsuppgifter. Dessa skulle intygas som godkända av veterinär. Så fick jag min legitimation”, berätta Ingrid.

Vad är det bästa med ditt arbete?
Att vara omgiven av djur, trevliga djurägare och fantastiska kolleger. Och det absolut bästa är ju när man ser att ett djur som mår dåligt eller är skadat blir friskt igen. Djurägarna är så otroligt tacksamma när de får hjälp med sin älskling. Jag möter inte bara sjuka djur utan även friska djur som t ex ska vaccineras. Man får mycket kel och gos och en hel del pussar. Av djuren tack och lov. Det är också ett mycket varierande arbete. Eftersom jag arbetar på en mindre klinik så är man involverad i det mesta från reception till provtagning, vaccinationer och assistera vid operationer mm. Det blir aldrig långtråkigt och kan vara ganska stressigt för man får ha ”många bollar i luften” samtidigt. Det ingår också en del diskning och städning så det är inte, som många kanske tror, bara mys och kel men jag har världens bästa jobb.

Vad är det svåraste med ditt arbete?
När det inte finns mer att göra men samtidigt, om det inte finns någon annan utväg än avlivning, så är det en välgärning för ett obotligt sjukt eller skadat djur.

Vilka djur kommer till er?
Sällskapsdjur. Övervägande hundar och katter men även någon enstaka kanin, hamster, marsvin, fågel.

Hur ser en arbetsdag ut?
Ingen dag är den andra lik. Morgonen börjar oftast med att de som skall opereras lämnas in och de går sedan hem efterhand som de är färdiga och tillräckligt pigga. Vissa dagar och tider har vi sköterskor en del egna patienter. Det kan vara alltifrån vaccination, provtagning, röntgen och även avlivningar. Dock måste det då alltid finnas en veterinär tillgänglig på kliniken.

Varför behöver man avliva ett djur?
När djuret inte längre har ett värdigt liv på grund av till exempel sjukdom, ålderdom eller svåra skador och det inte finns någon behandling som fungerar. Det händer också att djur avlivas p g a beteendeproblem. till exempel aggressivitet då det kan vara fara för andra djur och människor. Oftast har man då redan försökt hitta andra lösningar.

Hur stöttar ni djurägare i denna svåra situation?
Många djurägare tycker att det är jobbigt att ta beslutet och vi stöttar och tröstar så gott det går. Det är så olika hur vi hanterar sorg. Någon vill prata medan en annan bara vill sitta tyst medan djuret somnar. Om man vill tänder vi ett ljus.

Djuren får alltid en lugnande injektion så att de sover när man lägger kanyl i benet för att sedan ge insomningssprutan där. Det ska vara så lugnt och så fint som möjligt för det är den sista stunden man får med ett älskat husdjur, en familjemedlem. Det är så viktigt att det känns rätt.

Har du något särskilt minne som du kan dela med dig av?
Det är svårt att välja ett särskilt minne eftersom varje gång är speciell. Hur jag själv reagerar som sköterska beror mycket på situationen. Det händer att man inte kan hålla tårarna tillbaka och att man gråter tillsammans med ägaren. Man har ofta följt djuret i ett helt liv så det är självklart att det känns när den dagen kommer.

Jag har tyvärr själv förlorat ett antal hundar och katter och det har inte känts likadant någon gång. Några har varit unga och sjuka eller blivit påkörda och några har fått ett långt friskt liv och fått somna in p g a ålderdom. Den dagen då det inte finns något som kan rädda eller bota ett älskat husdjur har man ett ansvar att låta djuret slippa lida. Det är ett tufft beslut och det är fruktansvärt att förlora sin bästa vän men för djurets skull så måste man ta beslutet. Jag brukar faktiskt säga till djurägare att djuren har den fördelen framför oss människor. Att få somna när livet inte längre är ett liv. Man ska leva, inte bara vara vid liv.

Har du några råd till djurägare som står inför det svåra beslutet?
Om de vill så informerar jag om hur det går till och att djuret somnar lugnt och fint. Man kan fundera på om man vill vara med hela vägen eller inte. Inget är rätt eller fel och man ska göra det som känns rätt för en själv. De allra flesta vill vara med tills djuret somnat in.

Jag brukar informera om alternativen efteråt gällande kremering. Vill man ha askan tillbaka i en urna eller inte. Jag brukar också fråga om det finns någon som kan följa med för att stötta och skjutsa. Det är viktigt att man tillåter sig att sörja.

För de flesta är det som att förlora en familjemedlem och bästa vän.