Naturliga reaktioner på sorg

Sorg -någonting universellt

Sorg är något alla människor kan erfara oavsett var vi bor, hur gamla vi är eller vad vi sysslar med. Sorg kan således beskrivas som någonting universellt. Hur vi uttrycker sorg är däremot något som ofta är socialt och kulturellt färgat. I vissa kulturer är sorgen högljudd, stark och styrs av regler och traditioner. I andra kulturer är den tyst, lågmäld, diskret och privat. Det vi vet i dag är att oavsett hur vi uttrycker vår sorg så finns det inget som är rätt eller fel men det finns vissa beteenden som på sikt skapar problem för oss.

Sorg innebär alltid en förlust och det är ett objektivt faktum. Förlusten i sig innebär en förändring som påverkar det sociala samspelet. Vad förlusten består i kan däremot variera. Förlust kan innebära att vi förlorar ett barn, en förälder, en vän, en kollega eller annan viktig person för oss. Det kan också innebära förlust av ett land, ett språk, en dröm. Det kan vara sorgen över det barn jag inte fick eller den förälder jag aldrig träffade. Förlust kan vara att förlora ett älskat djur som funnits i våra liv. Oavsett vad vi förlorar så reagerar vi med sorg.

Sorg är alla de tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden vi kan erfara vid en förlust. Det är viktigt att förstå att det finns en stor variation i hur mycket och hur ofta vi känner av vår sorg. Vi kan reagera med olika grader av ledsenhet, förtvivlan, oro, ångest, ilska, irritation, skuldkänslor, grubbleri, känsla av overklighet. Det kan växla snabbt, det kan också kännas som om det aldrig tar stopp. Oavsett vad och hur mycket vi känner så definierar man sorgen som en process som förändras över tid. Det vi däremot inte vet är över hur lång eller kort tid som den enskilde påverkas av sin sorg.

Kroppen reagerar på sorg på liknande vis som vid stress dvs det är samma system i kroppen som aktiveras, det så kallade sympatiska nervsystemet. Det betyder att vi får förhöjda halter av stresshormon i kroppen. Det i sin tur betyder att hjärtat slår fortare, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Det här är en naturlig reaktion och framförallt något som är övergående.

Att leva med och hantera sorg

På 1960 -och 1970-talet pratades det mycket om sorg och hur den kunde definieras utifrån ett antal så kallade faser. Idag har vi modernare forskning som beskriver sorgen som en pendling mellan två lägen:

Det ena läget handlar om förlusten i sig. Det är då vi upplever det aktiva tomrummet efter den vi sörjer, när vi minns, saknar, gråter, känner oss halva, vilsna.

Det andra läget handlar om hur vi bygger upp en tillvaro utan den vi sörjer. Hur vi kan uppleva att vi går på tunn, nattgammal is och försöker förstå hur vi ska leva våra liv utan det /den vi förlorat. Det i sin tur kan också väcka såväl nyfikenhet som glädje trots att vi sörjer.

Pendlingen mellan dessa lägen kan vara sekundsnabb, timslång, dagslång, veckolång. Så småningom kommer vi att fokusera alltmer på den nya tillvaron som befinner sig någonstans mitt emellan de båda lägena. Det betyder inte att sorgen går över för det gör den inte. Vi säger att vi lär oss leva med vår sorg då den är livslång. Ofta gör sig sorgen påmind vid vissa tillfällen såsom specifika dagar, högtider, platser, aktiviteter medan sorgen är mindre påtaglig andra dagar.

Motståndskraft (Resilience)

Det är viktigt att förstå att vi klarar av att pendla, att sorgen är en naturlig reaktion på en förlust. Forskning visar att de som har förmåga att ta in andra känslor som glädje, nyfikenhet, kärlek i sorgen återfår sin balans i tillvaron på ett gynnsammare sätt jämfört med den som inte gör det. Vi kallar detta för resilience (motståndskraft). Psykologin har lånat det uttrycket från fysiken där det betecknar ”materians förmåga att återgå till sin ursprungliga form efter upphettning eller nedkylning”. Hur kan detta översättas till psykologi? När vi drabbas av förlust så tappar vi fotfästet. Därefter har vi god förmåga att resa oss igen dvs ”återgå till vår ursprungliga form”. Däremot är vi olika i hur lång tid vi behöver för att resa oss igen. En mängd saker påverkar det såsom problemlösningsförmåga, självförtroende, känsla av kontroll, positiv självbild, humor, altruism och den viktigaste förmågan – mental flexibilitet vilket innebär att kunna uppleva flera olika känslor och tankar som t.ex. glädje trots den svåra situation man befinner sig i.

Sociala relationer

Sorg påverkar ofta de relationer vi har omkring oss. För vissa är det viktigt att prata om det som hänt och hur man känner sig, för andra är sorgen privat och något man inte önskar dela med andra. Ofta blir vi sårbara. Vissa kan säga saker man inte menar, bli arga eller irriterade. Andra kan skuldbelägga närstående för det som hänt eller undvika att ta kontakt. För en del leder sårbarheten till kontaktsökande och behov av närhet. Här är det viktigt att förstå olikheten i hur den enskilde uttrycker sin sorg och respektera detta.

Det som betyder mest för flertalet personer med sorg utifrån den kunskap vi har idag är kontakten med det sociala nätverket dvs vänner, familj, partner eller andra. Få personer behöver professionell hjälp vid sorg.

Nätverket kan bidra med stabilitet, rutiner, trygghet, omvårdnad, omtanke, förståelse och medkännande. Det kan innebära allt från att laga mat, städa, sitta tysta tillsammans, göra aktiviteter ihop, sova över, hjälpa till med allt praktiskt i den personens liv beroende på livssituation.

Det som ofta påverkas i sorg kan beskrivas som en triangel där varje sida i triangeln symboliserar en väsentlig del av vårt liv. Den ena sidan handlar om relationen med den man mist, den andra om identiteten hos den som sörjer och den tredje sidan om meningsfullheten i livet. Ibland hjälper det att fundera över hur varje del blir påverkad av förlusten.

Vad kan jag göra själv

Vi reagerar således olika vid sorg. Vissa reagerar med många och starka känslor, där tillvaron blir påverkad och där behoven av stöd och närvaro av andra blir avgörande. Andra reagerar med mindre synliga känslor och med att fortsätta livet som tidigare utan någon direkt förändring eller påverkan. Vissa vill gå till jobbet så fort som möjligt medan andra inte fungerar i en jobbsituation.

Den kunskap vi har idag visar att det finns vissa saker man kan göra själv för att underlätta för sig under sorg:

Försök att upprätta rutiner med mat och sömn på regelbundna tider.
Om det är viktigt att prata om din sorg gör det och hitta ett sammanhang som passar.
Om du inte har behov att prata om din sorg så är det viktigt för dig att vila i detta och vara förvissad om att det är ok.
Skriv ner vad du tänker och känner, följ din egen process.
Det kan hjälpa att ta del av andras sorg för att hitta ord och tankar som du själv inte har formulerat genom att läsa böcker eller se filmer om sorg.
Försök att förstå vad som hände i samband med dödsfallet som utlöst sorgen och om man inte gör det, ta reda på det.
Ceremonier kan vara hjälpsamt inte bara i samband med förlusten utan uppmärksamma vissa dagar, platser etc
Kom ihåg att för att kunna orka med sorg så behöver man också ta paus från sorgen. Fyll på med energi och ork genom att göra något som ger energi, glädje, avledning
Stå ut med att det är jobbigt att ha sorg. Det är inte farligt men det tar på krafterna.

Väntesorg

Idag prata vi också om väntesorg vilket innebär ”sorg inför förlust av närstående”. Det är det tillståndet som berör alla personer som har en närstående med en livsförkortande prognos. Tillståndet har alltid funnits och behandlare har haft förmåga att förstå och förhålla sig till det så att det hjälper den drabbade. Däremot är själva ordet relativt nytt i det svenska språket (2022) och när det började användas så spreds det med hög hastighet då det visade sig vara både vackert och sammanfattande på ett sätt som saknats. För de drabbade blev det en känsla av bekräftelse på en sorg man inte alltid vågat ge uttryck för. Att leva med vetskapen om att någon kommer att dö är också sorg och behöver respekteras och hanteras på samma sätt som sorg efter att någon dött.

När och var behöver man söka hjälp

De flesta hanterar sorg inom ramen för det liv man lever, med de personer som stöttar en. Men, vissa beteenden vid en svår händelse som sorg kan leda till en tillvaro som inte längre är funktionell. Det kan vara beteenden som aktivt undvikande eller grubblande, att uttrycka starka och intensiva känslor under lång tid, att döva sin sorg med alkohol eller droger, att isolera sig och sluta träffa vänner, inte gå till jobbet, sluta betala räkningar, inte sköta sin hygien etc.

När ovanstående inträffar eller det sociala nätverket inte är tillräckligt så behöver man söka hjälp. Det gör man bäst på vårdcentralen. Det man behöver hjälp med är t.ex. att ta reda på om sorgen övergått i en depression. I sådant fall går det att behandla antingen med psykoterapi och /eller med läkemedel. Om situationen är akut dvs då man inte fungerar i sitt dagliga liv kan man söka hjälp på akutmottagningen där man bor eller ringa 1177 alternativt 112.

Christina Fischler leg psykolog

Jag är vidareutbildad inom Psykotraumatologi och flertalet metoder för att behandla trauma såsom EMDR (ögon rörelseterapi) TF-KBT (traumafokuerad kognitiv beteendeterapi), PE (prolonged exposure), CFT (Compassionfokuserad terapi) anpassad för trauma. Jag är även utbildad i DBT (Dialektisk Beteendeterapi) vilket är en behandlingsmetod för personer med självskadebeteende. Jag har en egen mottagning där jag ger terapier och jag föreläser om modern kris, sorg och traumateori runt om i Sverige.

Christina Fischler Psykologi AB